Chock, taxi och fattigdom

När vi kom ut från flygplatsen blev vi varmt mottagna av några släktingar. De var verkligen jätteglada över att få träffa oss, och vi dom. Samtidigt fick jag och min syster en chock, som ett slag rakt i magen. Här är det värme på en helt annan nivå, luftfuktigheten är så hög att det känns som man badar i luften. Och jag ser redan nu att landet är farligt. Det här är första gången jag åkt till ett land där fattigdom dominerar för det syntes redan på den trasiga flygplatsen.
 
Efter ett varmt mottagande så kom en buss/taxi och hämtade upp oss alla på runt 10 personer och vi åkte mot hotellet. Ett hotell med beväpnade vakter. Det är verkligen kaotiskt här, i trafiken så kör folk som om inga regler fanns, barn går bredvid stora farliga öppna vägar mitt i natten ensamma.
 
 
Innan taxin kom så stod det människor och tittade på oss, på mig, som om jag vore ett ufo. Nu är det inte en ''charmig iakttagelse'' som jag skrev innan, och nu menar jag inte heller när folk tittar''diskret'' på en i sverige som jag tycker är jobbigt. Nej, för här stannar man mitt i trafiken och stirrar. Det mina vänner, känns väldigt kusligt.

Vi kommer då absolut inte att gå själva på gatorna, inte ens på dagtid. När vi åkte igenom staden med bil så såg jag så mycket som jag aldrig skulle kunna tänka mig se i Sverige. Människor som bor i plåtlådor bredvid en flerfilig väg i lera exempelvis. Kontrasten mellan de rika och fattiga är så chokerande stor, och det här har redan gett mig mycket tankar och funderingar.
 
Efter att vi lämnat alla väskor på hotellet så åt vi kinesisk och filippinsk mat och det var så underbart gott och jag har verkligen saknat asiatisk mat. Förövrigt är Wi-Fi här på hotellet väldigt dåligt och går så otroligt segt men jag ska försöka blogga så mycket jag kan ändå. Klockan är halv tolv på natten hos oss nu, och halv sex på kvällen hos er. So it's time for sleep! I morgon blir det äventyr i staden och jag ska ta mycket bilder och filma och lägga upp här. See you then. ♥

Inväntar flyget mot Filippinerna!!

Sitter i Hong Kong Airport och väntar på sista flyget mot Cebu. Jag tänkte ju vara lite smidig i kontrollen genom att packa upp sakerna man måste visa upp ur handbagaget, och bara lägga upp allting på en gång. Istället hade jag famnen så full att jag tappade min laptop på golvet, så nu har jag säkert minskat livslängden på den..
 
Det är helt sjukt hur mycket vi blir iakttagna här. Jag och Lelle gick till Victoria's Secret där jag tänkte köpa en ny plånbok. De två kassörskorna satt och tittade, pekade och pratade om oss på kinesiska. Först tog jag illa upp men sen lade vi märke till att det var lite charmigt. Det visade inget illa, utan det var mer som om vi var kändisar (hahahaha men man vet ju aldrig). De gick fram med ett leende och tänkte prata med oss men inte direkt vågade. Det var svårt att beskriva situationen men det var lite skumt och roligt. Jag ska seriöst plugga på lite kinesiska så jag till nästa gång förstår mer än de simpla fraserna.
 
Familjen ♥
 

Kaos

Dagen började helt kaos om jag ska vara helt ärlig. Jag skulle åka in tidigare för att möta upp en fin vän i Landvetter. Jag hade ingen bussbiljett till en början och jag fick panik över det. Något jag lärt mig under mina resor är att det alltid löser sig om det uppstår problem på vägen under resans gång. Vilket det gjorde. Jag blev upphämtad på flygplatsen av honom och hans farfar och vi åkte sedan in till Landvetter och där jag stannade jag runt två timmar tills jag fick skjuts tillbaka och mötte upp mamma och syster. 
 
 
 
Vi lämnade Sverige klockan 11.15 och sitter just nu i London och inväntar flyget mot Hong Kong. Min syster skulle växla in pengar från kronor till pesos nyss utan att direkt ha koll på skillanden i valutan. Så nu sitter hon här med en filippinsk månadslön i plånboken.. Sedan så gjorde hon bort sig enligt henne själv, jag tyckte det mer var lärorikt och roligt på samma gång. Språken krockade lite med varandra när vi talade med en flygvärdinna. Efteråt skrattade vi tills jag satte flygmaten i halsen.
 
Upp