Vill inte åka hem
(1 augusti 2012)
 
Imorgon är det egentligen sista dagen här i mitt älskade Tokyo. Fast jag räknar inte det som någon dag eftersom flyget avgår klockan två på dagen.Vi tänkte först åka in till Akihabara runt tolv och spendera hela dagen där, istället sov vi ut till halv fyra på eftermiddagen och kom inte iväg förrens efter fem. Vi gick till en ny kaiten sushi och åt först. Dock slår den inte Takadanobaba-sushin!
 
Efter det stack Ludvig iväg till Book Off, och tanken var att jag skulle till Donki och sedan skulle vi mötas upp utanför Starbucks för en sista frappuccino. Men vad jag gör istället? Jo självklart går jag helt vilse. Ju längre jag gick desto mindre skyltar såg jag på engelska. Det gjorde mig riktigt nervös. En sak av många saker jag lärt mig under resorna är att, hur mycket jag än tappar bort mig så kommer jag alltid hem vilket jag också gjorde. TACK yamanote-linjen för att du fanns där! Vet inte hur jag annars skulle kommit hem. Dock hann vi aldrig ta en sista frappuccino tillsammans..
 
 
Jag åkte in till Donki i Takadanobaba innan jag åkte tillbaka till hotellet. Jag köpte den största Hello Kitty väskan jag någonsin skådat. Jag har fått världens packnings problem som vanligt. Allt får inte plats i min reseväska och jag vill inte gå med en stor nalle i en plastpåse som handbagade. Senare på vägen hem råkade jag köpa helt fel tågbiljett, en biljett som jag inte alls kan använda. Bra där Andrea. Här i Japan använder jag ett tågkort och har aldrig använt biljetter innan.
 
Hotellrummet är ganska stökigt nu. Båda packar och städar samtidigt. Det ligger kartonger och plastpåsar precis överallt. I år åkte vi aldrig till Yokohama som vi hade tänkt att göra. Det får vi ta nästa gång! Det kommer inte komma några mer Tokyo-inlägg nu. I morgon åker vi tillbaka till Sverige igen. Sorgligt.
 
 
 Jag har haft en helt otroligt rolig resa med en helt underbar vän.
 Hoppas det blir flera resor! Och fler besök till Japan!
 Den är resan helt oförglömlig precis som språkresan 2011.
Tack för dessa roliga minnen. ♥
Bytt hotellrum
Vår air conditioner gick sönder igårnatt och att sova i trettio grader utan air conditioner är som att sova i en bastu. Det var så hemskt och helt galet varmt. Jag gick ner till receptionen klockan två på natten och sa som det var. Efter trettio minuter fick vi byta rum, från våning nio till fyra, desutom är rummet större. Tror det var någon som inte blev så glad vid det tillfället jag kom in helt plötsligt och spontant i rummet och sa vi ska byta rum, vi har tjugo minuter på oss att packa allt. Ludvig la sig så här på golvet mitt i korridoren i väntan på vårt rumbyte. När hotellreceptionisten såg honom, sprang han all världens mot oss för han trodde Ludvig mådde dåligt. Fast han var bara trött.
 
Krogen utomlands som minderårig
Igårkväll gick Ludvig och jag till Roppongi som är en stadsdel där alla icke-japaner brukar festa. Vi hittade en omtalad klubb som var väldigt skabbig. Inträdet var gratis och då var man tvungen att hålla i en dricka hela tiden annars fick man köpa eller gå ut. Det gick omkring vakter som kollade att man druckit/drack något. Ingen kollade ID så vi smet in. Vilka roliga människor det fanns där, verkligen alla möjliga typer av människor och även alla olika typer av danser, som robotdans.